Arbetsmiljösäker Sotning

Sotning är ett begrepp som har funnits i 500 år. Utförandet har varit relativt likvärdigt under århundranden, vilket också gäller själva regleringen. Genom åren har en ikonisk bild av sotaren skapats: en svartsotig, smutsig figur som klättrar på taken. Men genom sitt traditionella yrkesutövande har sotarna även haft en hög exponering av bland annat sot och en ökad risk för fallolyckor. 

I slutet på 1700-talet upptäcktes sambandet mellan exponeringen av sot och testikelcancer, vilket var den första yrkesrelaterade länken till cancer. Men det var först under andra halvan av 1900-talet som sotarnas arbetsmiljö och hälsa började dokumenteras systematiskt. De senaste tio åren har studierna intensifierats och forskningsresultaten är tydliga: sotarna löper en överrisk för cancer i blåsa, lever, lunga, tjocktarm och matstrupe samt en överrisk för hjärtkärlsjukdomar. Sotarna är dessutom överrepresenterade i statistiken för fallolyckor.

Sotarnas arbete innebär exponering för flera olika riskfaktorer. De exponeras för kolpartiklar, polyaromatiska kolväten (PAH), metaller och metalloider, förbränningsgaser och damm, men även lösningsmedel och i viss mån asbest. Sotarna arbetar dessutom på hög höjd, vilket innebär en risk för allvarliga fallolyckor, både vid tillträde till tak och under arbete på tak. Risken för fallolyckor ökar i samband med ensamarbete och tidspress, två faktorer som är vanligt förekommande i sotningsbranschen.

Detta måste vi ändra på. Därför har medlemmarna i Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund antagit en vision som syftar till att ingen sotare ska dö eller skadas på grund av sitt yrkesval. För att nå dit krävs ett ökat fokus på att förbättra arbetsmiljön för Sveriges sotare.

Genom att i större utsträckning använda sig av exempelvis personlig skyddsutrustning, stavsotning och fallskyddsutrustning så kan sotarna minimera exponeringen för sot och riskerna för fallolyckor.

Dessutom kan ökad jämställdhet, träning på arbetstid, duktiga ledare, minskad stress, bättre företagshälsovård och andra insatser ge sotarna den arbetsmiljö som de förtjänar.

Vi vill att alla sotare ska må bra och arbeta på en schysst arbetsplats.

Friskvård

Friskvård är ett begrepp som ofta brukar inkludera fysisk aktivitet, lämplig kost, minskad stress, goda sömnvanor, minskat alkoholintag och att undvika rökning, snus och droger.

Dåliga matvanor och fysisk aktivitet är relaterade till hälften av de tio största riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död, framförallt hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och cancer. Samhällskostnaden för enbart fetma uppskattas till cirka 70 miljarder kronor per år i Sverige.

Forskningen visar att det finns ett positivt samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och hälsosamma hjärnfunktioner. Som exempel kan fysisk aktivitet påverka minne och koncentration och skydda mot depression och demens. Forskningen har även visat att träningsprogram utförda på arbetstid har lett till en minskning av exempelvis nack- och ryggsmärta för flera olika yrkesgrupper.

Fysisk aktivitet minskar risken för:

• förtida död, oavsett orsak
• hjärt-kärlsjukdom, till exempel högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke
• metabola sjukdomar, till exempel typ 2 diabetes, fetma, metabola syndromet
• cancer, till exempel tjocktarms- och bröstcancer
• fall och benbrott, till exempel höftfraktur
• psykisk ohälsa, till exempel demens, depression

Folkhälsomyndigheten, liksom WHO, rekommenderar alla vuxna att vara fysiskt aktiva i minst 150 minuter per vecka. Exempel på fysisk aktivitet kan vara 30 minuters rask promenad fem gånger per vecka. Om träningen är mer intensiv, som exempelvis löpning, så är rekommendationen 20–30 minuters träning, tre dagar i veckan. Muskelstärkande fysisk aktivitet, som exempelvis styrketräning, bör dessutom utföras minst två gånger per vecka för flertalet av kroppens stora muskelgrupper.

Flertalet företag inom sotningsbranschen har infört obligatorisk träning på arbetstid. Detta har gett goda resultat i form av mindre sjukskrivningar och arbetsplatser med gladare och mer positiva arbetstagare. En sotare som känner sig frisk och trivs på jobbet kommer också att utföra jobbet både bättre och mer säkert.

Precis som fysisk aktivitet så har kosten du äter i många fall en livsavgörande betydelse. Hälsosamma matvanor kännetecknas av att huvuddelen av maten kommer från vegetabiliska, fiberrika och näringstäta livsmedel. Mat som ger oss mycket näringsämnen och som bidrar till att minska risken för ohälsa är till exempel grönsaker, baljväxter, frukt, nötter, fisk, vegetabiliska oljor och mat med fullkorn.

Vi behöver äta mer av dessa livsmedel för att förbättra folkhälsan:

• Ät mer frukt och grönsaker – gärna minst 500 gram om dagen
• Ät fisk och skaldjur – gärna 2–3 gånger per vecka
• Byt till fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris
• Byt till nyttiga matfetter – välj exempelvis rapsolja eller olivolja
• Byt till magra mejeriprodukter – gärna osötade och berikade med D-vitamin
• Ät mindre rött kött och chark – gärna mindre än 500 gram per vecka
• Ät mindre salt – men använd salt med jod

Stavsotning: Metodik

Arbetsmiljösäker Sotning innebär en minskad risk för exponering av sot och fallolyckor. Den så kallade stavsotningsmetodiken möjliggör ett arbetssätt där sotningen utförs från basen av eldstaden, med hjälp av undertryck.

Till skillnad från traditionell sotning så används roterande stavar, dammsugare med stark filtrering och en omfattande avtäckning av sotningsobjektet. På så sätt skyddas sotaren från sotet och arbete på tak kan minimeras. Stavsotning innebär i korthet följande moment:

Moment 1: Förarbete

• Kontroll i verksamhetssystemet vad som ska sotas och eventuella tidigare anmärkningar
• Urlastning av verktyg och annan utrustning från fordon
• Transport till entré, samtal med kund, uppsökande av eldstad
• Täckning av golvyta framför och runt sotningsobjektet
• Täckning av sotningsobjektet och anslutning för att på ett bra sätt kunna rengöra rökkanal
• Eventuell täckning av väggyta runt sotningsobjektet
• Eventuell avstängning av ventilation eller på annat sätt reducera eventuellt undertryck i byggnaden

Moment 2: Genomförande

• Sotning av eldstad och förbindelsekanal/rökkanal med hjälp av undertryck och roterande stavar
• Uppsamling av sot

Moment 3: Efterarbete

• Avtätningar tas bort
• Städning runt eldstad
• Återställning av eventuellt spjäll
• Återställande av ventilationssystem
• Kontroll av drag genom proveldning eller på annat sätt verifiering att systemet är öppet
• Återrapportering i verksamhetssystemet
• Avtorkning av verktyg
• Inlastning i fordon

Ledarskap

Det finns många sätt att leda. Ledarskapsforskningen menar att vad som utpekar en hälsofrämjande relation mellan chefer och medarbetare kan skilja sig åt beroende på situationen. Men i många studier betonas framför allt vikten av ett relationsorienterat och demokratiskt ledarskap. Detta kännetecknas av en ledare som motiverar och inspirerar sina medarbetare, är tillgäng­lig och lyssnar på sina medarbetare och som samtidigt har förtroende för sina medarbetares förmågor och ger dem ansvar, utrymme och medbestämmande.

Forskningen visar ett samband mellan stödjande ledarskap och arbetstillfreds­ställelse, mening i arbetet, välbefinnande, och livskvalitet. Vidare pekas faktorer som bidrar till en frisk och välmående arbetsplats ut, socialt stöd, samarbete, avsaknad av rollkonflikter, individens tilltro till sig själv samt gruppens tilltro till sig själv, arbetsplatsens innovationsklimat och avsaknaden av konflikt mellan arbete och privatliv.

Forskningen visar på olika slags faktorer som ledarskapet kan verka genom. Dels handlar det om själva arbetsuppgifterna och förutsättningarna som ges för att utföra dessa, dels det sociala klimatet och miljön på arbetsplatsen eller i organisationen. Dessutom lägg stor vikt vid individen och dennes inställning till arbetet. Och dessutom: de positiva effekterna av att genomföra hälsofräm­jande aktiviteter och insatser.

Personlig Skyddsutrustning

Eftersom sotarna är exponerade för en mängd partiklar och kemikalier i sitt dagliga arbete, så är behovet av personlig skyddsutrustning hög. För att minimera exponeringen så kan man exempelvis använda följande:

• Skyddande och smutsavisande kläder
• Byxor med knäskydd (extra knäskydd vid behov)
• Skor med stålhätta
• Andningsmask: gärna hel- eller halvmask med P3-filter
• Tätsittande skyddsglasögon
• Hörselskydd eller Öronproppar
• Skyddande handkräm
• Engångshandskar i vinyl
• Överdragshandske i skinn
• Våtservetter för snabb borttagning av sot

Arbetsgivaren ansvarar för den personliga skyddsutrustningen. Denne ser också till så att den fungerar och att den underhålls och repareras, så att den är säker att använda. Det är också viktigt att alla på arbetsplatsen vet vilka risker som utrustningen skyddar mot och hur man använder den.

På Arbetsmiljöverkets webb hittar du massor av matnyttig information om personlig skyddsutrustning. En bra checklista för personlig skyddsutrustning hittar du på Prevents webb.

Stavsotning: Utrustning

Exempel på grundläggande utrustning och material:

• Smala stavar (8 mm): För små kanaler som har flera böjar och inte har så mycket hård beläggning, ex rökkanaler med diameter från 130 mm och nedåt, sidokanaler på en kakelugn, små tuber på en värmepanna. Finns som hel- och halvstav. 
• Medeltjocka stavar (10-12 mm): För sotning av normala rökkanaler med lös och hård beläggning. Exenpelvis: 140 x 140 mm, 140 x 270 mm, 270 x 270 mm rökkanal av normal höjd, runda kanaler med diameter 150-300 mm, öppen spiskåpor och större tuber i sotningsobjekt. Finns som hel- och halvstav. 
• Tjockare stavar (15-22 mm): Används där det behövs stabilitet i kanalen och om utrymme tillåter det, exempelvis större rökkanaler till större centralvärmepannor. Finns som hel- och halvstav. 
• Renshuvuden och Borstar. Både mjukare och hårdare material. Anpassade för situationen. Det finns ett stort utbud av huvuden och borstar anpassade till allt från små kanaler med mindre beläggning, kanaler som ändrar form i sin utsträckning, till kanaler med hård beläggning som exempelvis tjära. 
• Skruvdragare. Momentdriven, steglös och sladdlös. Möjlighet att driva både motsols och medsols.
• Stavhandtag. För att slippa rotationen från skruvdragaren.
• Skorstenskamera. För inspektion och kontroll.
• Sotsugare. För att skapa undertryck i rökkanalen. Dammsugare med stark filtrering för att minimera exponering av de små sotpartiklarna. Gärna både HEPA-filtrering, förfilter och sotpåse.
• Avtäckningsmaterial: för rökkanal, sotlucka, förbindelsekanal, kamin och liknande (filt/duk, skumgummi, tejp)
• Avtäckningsmaterial: för golv och väggar (filt/duk)
• Magneter: För att hålla avtäckningsmaterial på plats.
• Förvaringsväskor. 

För att minimera spridningen av sotpartiklar så ska stavar, filtar, dukar och annan utrustning hållas åtskilda och förvaras i tätslutande väskor.

Sotarkammaren

En bra utformning av arbetsplatsen är en förutsättning för en god arbetsmiljö. Den påverkas bland annat av lokalernas form, struktur och av förhållanden som belysning, buller, ventilation och inredning.

De mest grundläggande reglerna om utformning av arbetsplatser finns i Arbetsmiljölagen. Där framgår exempelvis att hänsyn ska tas till människors olika förutsättningar. Det är alltså viktigt att ha en flexibel arbetsplats som enkelt kan ändras och justeras så att den passar så många som möjligt.

När det gäller sotarkammaren är det viktigt att tänka på hur de anställda exponeras mot sot. Ett bra sätt att minska exponeringen är att använda sig av så kallat slussystem, där rena och smutsiga lokaler är åtskilda.

Fallskyddsutrustning

Under de senaste tio åren har det i sotarbranschen skett 215 fallolyckor. Det innebär att en sotare under sin karriär med största sannolikhet kommer att ramla ner från ett tak. Det måste vi ändra på. 

Av tradition har sotaryrket varit förknippat med risken att ramla ner från ett tak. Den personliga fallskyddsutrustningen har på många sotarkammaren lyst med sin frånvaro. Och det har i många led talats om att du inte blir en riktig sotare förrän du ramlat ner. Det är en gammaldags machokultur som inte har någon plats i framtidens sotarbransch.

Sotarna, precis som övriga yrkesgrupper som arbetar på tak, är inte undantagna från några lagar och regler. Samma villkor gäller för oss.

Arbetsmiljösäker Sotning innebär i grunden att takarbete ska undvikas. Men vi vet att inte alla eldstäder och rökkanaler är utformade på så vis att det alltid går att sota från basen av eldstaden. Så därför måste vi säkerställa att när sotaren väl går upp på taket, så ska denne skyddas.

Sotarbranschen samarbetar med Taksäkerhetskomittén som samlar organisationer och företag som verkar för ett säkert takarbete. Sotarbranschen har varit delaktig i framtaget en branschstandard för taksäkerhet. Den hittar ni här.